3 research outputs found
Ăr det hĂ€r ditt landskap?
Get PDFDen hĂ€r uppsatsen undersöker landskapsanalyser, i syfte att testa alternativa metoder in metoden landscape character assessment, LCA och bredda den bild som visas i en landskapsanalys. Uppsatsens problembild Ă€r frĂ€mst baserad pĂ„ Butlers (2014) forskning om LCA och representation, dĂ€r det finns en skillnad mellan den teoretiska diskursen och den praktiska anvĂ€ndningen. Utöver det lyfts Ă€ven hur mĂ€ngden och spridningen av geografisk data ökar och det fungerar som underlagsmaterial för strategisk planering. Med anledning av en bristande representation av brukare och ökad betydelse av geodata i landskapsanalyser Ă€r syftet med den hĂ€r uppsatsen att undersöka och diskutera landskapsanalyser utifrĂ„n representation och deltagande i ett digitalt sammanhang samt hur det relaterar till den europeiska landskapskonventionen, ELC. Studien har genomförts med en teoretisk studie kring planeringsförutsĂ€ttningar, rĂ€tten till landskapet genom representation samt sociala vĂ€rden och vad som genererar social vĂ€rden i omgivningen. Den praktiska delen av arbetet har bestĂ„tt av en fallstudie och en intervjuserie. Fallstudien Ă€r genomförd i det norra hamnomrĂ„det i Malmö och bestĂ„r av en LCA-analys baserad pĂ„ sociala vĂ€rden. Intervjuserien bestĂ„r av intervjuer med praktiker som arbetat med deltagande och ger ett praktisk perspektiv till studien. Resultatet indikerar att landskap kan innehĂ„lla vĂ€rden som vid en första anblick inte tros finnas pĂ„ platsen och att det kan anvĂ€ndas för att Ă„ter-representera ett omrĂ„de utifrĂ„n Europeiska landskapskonventionens ide om landskap. Slutsatsen frĂ„n studien Ă€r att LCA-metoden kan ge förutsĂ€ttningar för mer deltagande planeringsprocesser men Ă€r beroende pĂ„ vad som stoppas i den samt att arbeta med social vĂ€rden krĂ€ver ett alternativ tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt , dĂ€r bottom-up perspektivet Ă€r nödvĂ€ndigt.This master thesis examines landscape analysis, due to explore alternative methods within the frame of the Landscape character assessment method and in a broader perspective base a landscape analysis of the people in a landscape. The issue of this topic is mainly based on Butlers (2014) research of how there is an indifference of the landscape concept in the theoretical discourse and the practical way of analyse a landscape. It is also addressed how an increased amount and spreading of geographic data contributes and affect what kind of information that is used in strategic planning. Therefore is the aim of this master thesis to explore and discuss landscape analysis from a perspective of representation and participation in a digital environment and how it relates to the European Landscape Convention. It have been done firstly by a theoretical study that highlights the context of a landscape analysis and public participation, the right to the landscape in landscape representation and finally social values and what generates values in the outdoor environment. Secondly have a case study been done at the northern harbour area in Malmö. The case study consisted of a LCA-analysis, based of a structural analysis, a activity analysis and an analysis of the historical attachment. Thirdly have also interviews been conducted, aiming an understanding of the practical situation. The results indicate that landscapes could include social values that would not been known without public participation and it could also be re-represented in a landscape analysis that is more likely to correspond to the reality and the ELCâs idea of landscape. The conclusion is that the LCA-method is useful, but working with social values also require a changed approach to planning, wheres the bottom-up perspective have to be encouraged
ĂlĂ€ndska sommarplaner : en fallstudie om turismen inverkan pĂ„ fysisk planering i Borgholms kommun
No full textDen hĂ€r uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt i hur turismen kommit att bli ett viktig faktor för fysisk planering och hur den bidrar till att skapa ett landskap som under tre sommarmĂ„nader blomstrar för att under resterande delar av Ă„ret ödelĂ€gga landskapet. Syftet blir dĂ€rmed att undersöka hur den kommunala fysiska planeringen ger strategier för eller emot sĂ€songsanpassade strukturer i landskapet och hur problematiken mellan dessa och de permanenta kan hanteras med fysisk planering. FrĂ„gorna som arbetet har svarat pĂ„ Ă€r dels om hur turismen beskrivs och pĂ„verkar landskapet och dels om hur kommunal fysisk planering kan hantera sĂ€snongsanpassade strukturer. För att undersöka frĂ„gorna har det gjorts en fallstudie över Borgholms kommun pĂ„ norra Ăland. Borgholm har valts eftersom att det Ă€r ett typexempel pĂ„ en mindre kommun som under sommaren mĂ„ngdubblas i antalet invĂ„nare pĂ„ grund av alla sommargĂ€ster. I undersökningen har jag anvĂ€nt en metodkombination av dokumentstudier, frĂ€mst plandokument frĂ„n kommunen, observationer pĂ„ plats för att uppleva och reflektera över landskapets fysiska rum samt intervjuer i form av samtal om kontroversiella detaljplaner dĂ€r turismen stĂ„r för planeringsinitiativet. DĂ„ alla tre metoder har sina svagheter och ingen kan ge en fullstĂ€ndig bild har tanken varit att de olika metoderna ska bidra med olika perspektiv pĂ„ problemet. Vidare i uppsatsen presenteras uppsatsens tre teoretiska utgĂ„ngspunkter, vilka skapat riktlinjer för hur det empiriska materielet har undersökts och formats. Det handlar om vad som inkluderas i turism som begrepp, förstĂ„elsen av vem och vad som inkluderas i turismnĂ€ringen och hur turismen kan och bör ses som en nödvĂ€ndig del av samhĂ€llet. Delen om fysisk planering presenterar ett synsĂ€tt om planeringsmetodik och att den översiktliga planen Ă€r en viktig del av kommunens argumentation vid förhandling med investerare. Den sista delen av de teoretiska utgĂ„ngpunkterna bestĂ„r av ett synsĂ€tt dĂ€r den fysiska miljön ska betraktas som en symbios av mĂ€nniskans liv och den befintliga naturen. Det lyfts Ă€ven fram hur och att olika utvecklingsstrategier och agerande sĂ€tter sitt fotavtryck pĂ„ landskapet genom en modell av Klas Sandell. De teoretiska ugĂ„ngspunkterna bygger pĂ„ en fosknings- och kunskapsöversikt, dĂ€r jag ger en allmĂ€n ingĂ„ng till situationen med perspektiv pĂ„ översiktsplanens möjligheter som styrdokument, landsbygden som ett mĂ„ngfunktionell och problematiskt landskap samt hur sommarturismen utvecklats i Sverige frĂ„n överklassens besök pĂ„ badhus till medelsvenssons camping. I undersökningen om fallet Borgholm beskrivs Borgholms situation som resedestination, om tre observerade landskapsförhĂ„llanden mellan permanent och sĂ€songsanpassde strukturer samt de översiktliga planernas hantering av Ă€mnet och intressenter. Genom att analysera materialtet genom det teoretiska perspektivet kommer uppsatsen fram till att turismen stĂ€ller krav pĂ„ den fysiska planeringen, antingen genom att möjliggöra eller att skydda landskapet. Hanteringen av frĂ„gan om sĂ€songsanpassade strukturer visar Ă€ven den pĂ„ att kommunen mĂ„ste se till hela den fysiska miljön samt acceptera och utgĂ„ frĂ„n den situationen nĂ€r planeringen sker. Om inte finns risken att mista investeringsmöjligheter frĂ„n exploatörer eller minska viljan för de permanenta företagen/boende att bo kvar
ĂlĂ€ndska sommarplaner : en fallstudie om turismen inverkan pĂ„ fysisk planering i Borgholms kommun
No full textDen hĂ€r uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt i hur turismen kommit att bli ett viktig faktor för fysisk planering och hur den bidrar till att skapa ett landskap som under tre sommarmĂ„nader blomstrar för att under resterande delar av Ă„ret ödelĂ€gga landskapet. Syftet blir dĂ€rmed att undersöka hur den kommunala fysiska planeringen ger strategier för eller emot sĂ€songsanpassade strukturer i landskapet och hur problematiken mellan dessa och de permanenta kan hanteras med fysisk planering. FrĂ„gorna som arbetet har svarat pĂ„ Ă€r dels om hur turismen beskrivs och pĂ„verkar landskapet och dels om hur kommunal fysisk planering kan hantera sĂ€snongsanpassade strukturer. För att undersöka frĂ„gorna har det gjorts en fallstudie över Borgholms kommun pĂ„ norra Ăland. Borgholm har valts eftersom att det Ă€r ett typexempel pĂ„ en mindre kommun som under sommaren mĂ„ngdubblas i antalet invĂ„nare pĂ„ grund av alla sommargĂ€ster. I undersökningen har jag anvĂ€nt en metodkombination av dokumentstudier, frĂ€mst plandokument frĂ„n kommunen, observationer pĂ„ plats för att uppleva och reflektera över landskapets fysiska rum samt intervjuer i form av samtal om kontroversiella detaljplaner dĂ€r turismen stĂ„r för planeringsinitiativet. DĂ„ alla tre metoder har sina svagheter och ingen kan ge en fullstĂ€ndig bild har tanken varit att de olika metoderna ska bidra med olika perspektiv pĂ„ problemet. Vidare i uppsatsen presenteras uppsatsens tre teoretiska utgĂ„ngspunkter, vilka skapat riktlinjer för hur det empiriska materielet har undersökts och formats. Det handlar om vad som inkluderas i turism som begrepp, förstĂ„elsen av vem och vad som inkluderas i turismnĂ€ringen och hur turismen kan och bör ses som en nödvĂ€ndig del av samhĂ€llet. Delen om fysisk planering presenterar ett synsĂ€tt om planeringsmetodik och att den översiktliga planen Ă€r en viktig del av kommunens argumentation vid förhandling med investerare. Den sista delen av de teoretiska utgĂ„ngpunkterna bestĂ„r av ett synsĂ€tt dĂ€r den fysiska miljön ska betraktas som en symbios av mĂ€nniskans liv och den befintliga naturen. Det lyfts Ă€ven fram hur och att olika utvecklingsstrategier och agerande sĂ€tter sitt fotavtryck pĂ„ landskapet genom en modell av Klas Sandell. De teoretiska ugĂ„ngspunkterna bygger pĂ„ en fosknings- och kunskapsöversikt, dĂ€r jag ger en allmĂ€n ingĂ„ng till situationen med perspektiv pĂ„ översiktsplanens möjligheter som styrdokument, landsbygden som ett mĂ„ngfunktionell och problematiskt landskap samt hur sommarturismen utvecklats i Sverige frĂ„n överklassens besök pĂ„ badhus till medelsvenssons camping. I undersökningen om fallet Borgholm beskrivs Borgholms situation som resedestination, om tre observerade landskapsförhĂ„llanden mellan permanent och sĂ€songsanpassde strukturer samt de översiktliga planernas hantering av Ă€mnet och intressenter. Genom att analysera materialtet genom det teoretiska perspektivet kommer uppsatsen fram till att turismen stĂ€ller krav pĂ„ den fysiska planeringen, antingen genom att möjliggöra eller att skydda landskapet. Hanteringen av frĂ„gan om sĂ€songsanpassade strukturer visar Ă€ven den pĂ„ att kommunen mĂ„ste se till hela den fysiska miljön samt acceptera och utgĂ„ frĂ„n den situationen nĂ€r planeringen sker. Om inte finns risken att mista investeringsmöjligheter frĂ„n exploatörer eller minska viljan för de permanenta företagen/boende att bo kvar
